Hjälp med en knapptryckning - med hjälp av nödsamtalssystem säkert genom vardagen

I Tyskland bor cirka 5,9 miljoner personer över 65 år ensamma i sina hushåll. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av denna åldersgrupp. Denna siffra har ökat med cirka 17 % under de senaste 20 åren. Detta innebär också att säkerheten för denna persongrupp måste garanteras. Tillhör du själv eller dina anhöriga denna grupp?

 

Hur många fallolyckor inträffar per år bland äldre?

Varje år faller cirka 4 miljoner människor i Tyskland, och äldre drabbas särskilt hårt. Cirka en tredjedel av de över 65 år faller minst en gång om året. Dessa fall leder ofta till allvarliga skador, såsom frakturer och huvudskador. Cirka 10 000 dödsfall per år i Tyskland kan hänföras till fallolyckor. Det går inte alltid att undvika fallolyckor eller andra olyckor. Det finns dock åtgärder som du själv kan vidta för att minska din personliga skaderisk.

 

Hur många utryckningar utlöser nödarmband eller hemlarmsystem?

Enligt uppskattningar hanterar larmcentralerna i Tyskland cirka 1,5 miljoner nödsamtal per år. Dessa utryckningar omfattar en mängd olika nödsituationer, från medicinska problem till olyckor i hemmet. Det exakta antalet utryckningar varierar, men hemlarmsystem i Tyskland leder årligen till flera hundratusentals utryckningar. Nödarmband bidrar också till snabb hjälp, men specifika siffror för utryckningar som direkt utlösts av nödarmband dokumenteras inte alltid separat. De kompletterar dock effektivt hemlarmsystemen, särskilt genom funktioner som automatisk fallavkänning och GPS-positionering, som även kan användas utanför hemmet. Det finns olika rapporter som lyfter fram nyttan med nödarmband och hemlarmsystem. Dessa system kan avsevärt förkorta reaktionstiden i en nödsituation och därmed rädda liv. Det exakta antalet utryckningar varierar, men hemlarmsystem i Tyskland leder årligen till flera hundratusen utryckningar.

 

 Vad orsakar fallolyckor i vardagen?

Personliga faktorer

• Ålder och skröplighet: Med stigande ålder minskar muskelstyrkan och balansen, vilket ökar risken för fall.
• Hälsotillstånd: Kroniska sjukdomar som artrit, diabetes och hjärtproblem samt fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan påverka balansen och rörligheten negativt.
• Läkemedelsanvändning: Vissa läkemedel, särskilt sådana som orsakar sömnighet eller yrsel, kan öka risken för fall. Rådgör därför alltid med en läkare om eventuella påverkan.
• Syn- och hörselproblem: Nedsatt syn- och hörselförmåga kan göra det svårare att upptäcka faror och hinder.

Miljörelaterade faktorer

• Dålig belysning: Mörka eller dåligt upplysta utrymmen ökar risken för att snubbla.
• Snubbelrisker: Lösa mattor, sladdar eller ojämna golv är vanliga orsaker till fallolyckor i hemmet. 
• Våta eller hala golv: Särskilt i badrummet och i köket kan fukt öka risken för fall avsevärt. Men även utanför hemmet gäller det att vara försiktig – tänk på väderrelaterade halk- och fallrisker som snöfall eller isglatt underlag.

Situationsrelaterade faktorer

• Brådska och stress: Snabba rörelser eller brådska kan leda till fall, särskilt om man inte är uppmärksam på omgivningen.
• Olämpliga skor: Skor utan bra grepp eller halkskyddade sulor kan påverka balansen negativt.
• Distraktion: Att göra flera saker samtidigt eller distraktioner under rörelse kan negativt påverka uppmärksamheten gentemot potentiella faror. Var medveten om att ta hand om dig själv och undvik därmed faror.

 

 Vilka konsekvenser kan fall ha?

Fysiska konsekvenser

• Benbrott: Höft-, handleds- och lårbenshalsbrott är vanliga skador efter fall, och risken ökar med stigande ålder.
• Huvudskador: Fall kan leda till allvarliga huvudskador som ofta kräver långvarig behandling.
• Mjukdelsskador: Blåmärken, stukningar och muskelskador är också vanliga.
• Långvariga rörelsebegränsningar: Allvarliga skador kan leda till långvariga eller bestående rörelsebegränsningar.

Psykiska konsekvenser

• Rädsla för ytterligare fall: Efter ett fall utvecklar många drabbade en rädsla för ytterligare fall, vilket kan leda till undvikandebeteende och därmed begränsad rörlighet och social isolering.
• Förlust av självförtroende: Förmågan att röra sig säkert ifrågasätts, vilket leder till en förlust av självförtroende.
• Depression: Kombinationen av fysiska begränsningar och social isolering kan främja uppkomsten av en depression.

 

Hur kan jag undvika fall?

Skapa en säker miljö

• Ta bort snubbelrisker: Ta bort lösa mattor, sladdar och andra föremål som kan ligga i vägen.
• Förbättra belysningen: Se till att det finns tillräcklig belysning i alla rum, särskilt i korridorer och trapphus.
• Halkfria mattor: Använd halkfria mattor i badrum och kök.

Använd hjälpmedel

• Räcken och handtag: Installera räcken vid trappor och handtag i duschen och bredvid toaletten.
• Stabil käpp eller rullator: Använd vid behov en käpp eller rullator för att öka stabiliteten.
• Trapphissar: För hus med flera våningar kan en trapphiss vara en klok investering.

Fysisk kondition

• Balansträning: Övningar för att förbättra balansen, såsom särskild gymnastik, fysioterapi eller rehabiliteringsträning, kan bidra till att förebygga fall.
• Styrketräning: Regelbundna styrkeövningar, särskilt för benmuskulaturen, ökar stabiliteten och balansen.
• Motion i allmänhet: Daglig motion och lättare idrottsaktiviteter, såsom cykling eller simning, främjar den allmänna rörligheten och koordinationen.

Medicinsk förebyggande vård

• Regelbundna ögonundersökningar: God syn är viktigt för att kunna upptäcka hinder i tid.
• Kontroll av medicinering: Vissa läkemedel kan orsaka yrsel eller dimmighet. Låt din läkare regelbundet kontrollera din medicinering och var uppmärksam på biverkningar.
• Mätning av bentäthet: En undersökning för osteoporos kan bidra till att minimera risken för benbrott vid fall.

Beteende i vardagen

• Rör dig långsamt och medvetet: Undvik hastiga rörelser och res dig långsamt upp för att förebygga yrsel.
• Säkra skor: Bär bekväma, halkfria skor med bra passform och fast sula.
• Hjälpmedel inom räckhåll: Ha alltid viktiga hjälpmedel, såsom glasögon, hörapparater eller gånghjälpmedel, inom räckhåll.

Tekniskt stöd

• Hemlarmsystem: Ett hemlarmsystem kan kalla på snabb hjälp i en nödsituation.
• Nödarmband: Dessa innehåller viktig medicinsk information och kan automatiskt larma räddningstjänsten vid ett fall.
• Rörelsedetektorer: Dessa kan automatiskt tända belysningen i mörka utrymmen och därmed minska risken för att snubbla.

Förebyggande åtgärder

Ovanstående åtgärder för att förebygga fall i hemmet är avgörande för att minimera orsakerna till fall och undvika allvarliga konsekvenser. Regelbunden motion, anpassning av boendemiljön och medicinsk förebyggande vård kan i hög grad bidra till att minska risken för fall och dess konsekvenser.

 

För vem är nödlarmsystem lämpliga?

Ett nödlarmarmband är särskilt lämpligt för:

• Äldre personer: Särskilt de som bor ensamma och har en ökad risk för fall eller andra medicinska nödlägen.
• Personer med kroniska sjukdomar: Personer med diabetes, epilepsi, hjärtsjukdomar eller andra allvarliga hälsoproblem.
• Personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar: Denna grupp har ofta nedsatt rörlighet och/eller kognitiv förmåga och kan därför ofta inte bedöma eller förutse faror.
• Barn: Särskilt barn med särskilda medicinska behov och specifika allergier
• Aktiva personer: Personer som ofta är ute på egen hand (joggare, vandrare) kan snabbt kalla på hjälp i en nödsituation.

Vad är skillnaden mellan ett hemlarmsystem och ett nödarmband?

Ett hemlarmsystem och ett nödarmband är båda värdefulla hjälpmedel för säkerhet och hälsa, särskilt för personer med särskilda medicinska behov eller äldre. De skiljer sig dock åt i hur de fungerar och vad de är avsedda för:

Hemlarmsystem

Funktion och syfte:

• Ett hemlarmsystem är en elektronisk enhet som vanligtvis installeras i hemmet. Det består av en basstation och en bärbar sändare som bärs som ett armband eller ett halsband.
• I en nödsituation kan bäraren av sändaren trycka på en knapp för att omedelbart kopplas till en larmcentral. Larmcentralen organiserar sedan den nödvändiga hjälpen, vare sig det gäller ambulans, en anhörig eller en granne.

Fördelar:

• Direkt förbindelse med en larmcentral dygnet runt.
• Omedelbar hjälp av utbildad personal.
• Lämpligt för äldre eller personer med hälsoproblem som bor ensamma.

Begränsningar:

• Fungerar främst i närheten av basstationen, oftast alltså endast i och omkring det egna hemmet.
• Kräver ett månatligt abonnemang som medför kostnader.

 

Nödarmband

Funktion och syfte:

• Ett nödarmband innehåller viktig medicinsk information om bäraren, såsom allergier, kroniska sjukdomar eller kontaktuppgifter för nödfall. Denna information är synligt angiven på armbandet.
• Det gör det möjligt för första hjälpen-personal och sjukvårdspersonal att snabbt vidta rätt åtgärder i en nödsituation.

Fördelar:

• Bäraren kan identifieras alltid och överallt, inte bara hemma.
• Inga löpande kostnader efter köpet av armbandet.
• Användbart för personer med särskilda medicinska behov, idrottare eller för barn och äldre.

Begränsningar:

• Ger ingen direkt koppling till en larmcentral.
• Informationen är statisk och måste uppdateras regelbundet om de medicinska behoven förändras.
  

Medan hemlarmsystemet erbjuder en aktiv larmaktivering med direkt kommunikation och hjälp, syftar nödarmbandet till att passivt tillhandahålla viktig medicinsk information för att möjliggöra snabb och effektiv hjälp för första hjälpen-personal och sjukvårdspersonal. Båda systemen kompletterar varandra väl och erbjuder tillsammans ett omfattande skydd både hemma och på resande fot. Tänk på att de nämnda förebyggande åtgärderna kan bidra till att ett fall helt och hållet kan förhindras. Var därför uppmärksam på er egen hälsa och dela gärna dessa tips med era anhöriga och bekanta, för förebyggande åtgärder är alltid bättre än eftervård.