Hjälp med en knapptryckning - med hjälp av nödsamtalssystem säkert genom vardagen

I Tyskland bor cirka 5,9 miljoner personer över 65 år ensamma i sina hushåll. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av denna åldersgrupp. Denna siffra har ökat med cirka 17 % under de senaste 20 åren. Det innebär också att säkerheten för denna grupp måste garanteras.Tillhör du själveller dina anhöriga denna grupp?

Hur många fallolyckor inträffar per år bland äldre?

Varje år faller cirka 4 miljoner människor i Tyskland, och äldre drabbas särskilt hårt. Cirka en tredjedel av de över 65 år faller minst en gång om året. Dessa fall leder ofta till allvarliga skador, såsom frakturer och huvudskador. Cirka 10 000 dödsfall per år i Tyskland kan hänföras till fallolyckor. Det går inte alltid att undvika fallolyckor eller olyckor. Det finns dock åtgärder som du själv kan vidta för att minska din personliga skaderisk.

Hur många utryckningar utlöser nödarmband eller hemlarmsystem?

Enligt uppskattningar hanterar larmcentraler i Tyskland årligen cirka 1,5 miljoner nödsamtal. Dessa utryckningar omfattar en mängd olika nödsituationer, från medicinska problem till olyckor i hemmet. Detexakta antalet utryckningar varierar, men hemlarmsystem i Tyskland leder årligen till flera hundratusen utryckningar. Nödarmband bidrar också till snabb hjälp, men specifika siffror för utryckningar som direkt utlösts av nödarmband dokumenteras inte alltid separat. De kompletterar dock effektivt hemlarmsystemen, särskilt genom funktioner som automatisk fallavkänning och GPS-positionering, som även kan användas utanför hemmet. Det finns olika rapporter som lyfter fram nyttan med nödarmband och hemlarmsystem. Dessa system kan avsevärt förkorta reaktionstiden i en nödsituation och därmed rädda liv. Det exakta antalet insatser varierar, men hemlarmsystem i Tyskland leder årligen till flera hundratusen insatser.

 Vad är orsaken till fallolyckor i vardagen?

Personliga faktorer

• Ålder och skröplighet: Med stigande ålder minskar muskelstyrkan och balansen, vilket ökar risken för fall.
• Hälsotillstånd: Kroniska sjukdomar som artrit, diabetes och hjärtproblem, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan påverka balansen och rörligheten.
• Medicinering: Vissa läkemedel, särskilt sådana som orsakar sömnighet eller yrsel, kan öka risken för fallolyckor. Rådgör därför alltid med läkare om eventuella påverkan.
• Syn- och hörselproblem: Nedsatt syn- och hörselförmåga kan göra det svårare att upptäcka faror och hinder.

Miljörelaterade faktorer

• Dålig belysning: Mörka eller dåligt upplysta utrymmen ökar risken för att snubbla.
• Snubbelrisker: Lösa mattor, kablar eller ojämna Golv är en vanlig orsak till fallolyckor i hemmet.
• Våta eller hala golv: Särskilt i badrummet och köket kan fukt öka risken för fallolyckor avsevärt. Men även utanför hemmet gäller det att vara försiktig – tänk på väderrelaterade halk- och fallrisker som snöfall eller isglatt underlag.

Situationsfaktorer

• Brådska och stress: Snabba rörelser eller brådska kan leda till fall, särskilt om man inte är uppmärksam på omgivningen.
• Olämpliga skor: Skor utan bra grepp eller halkskyddade sulor kan påverka balansen negativt.
• Distraktion: Multitasking eller distraktioner under rörelse kan påverka uppmärksamheten negativt och göra att man missar potentiella faror. Var medveten om att ta hand om dig själv och undvik därmed faror.

 Vilka konsekvenser kan fall ha?

Fysiska konsekvenser

• Benbrott: Höft-, handleds- och lårbenshalsbrott är vanliga skador efter fall, och risken ökar med stigande ålder.
• Huvudskador: Fallolyckor kan leda till allvarliga huvudskador som ofta kräver långvarig behandling.
• Mjukdelsskador: Blåmärken, stukningar och muskelskador är också vanliga.
• Långvariga rörelsebegränsningar: Allvarliga skador kan leda till långvariga eller bestående rörelsebegränsningar.

Psykiska konsekvenser

• Rädsla för ytterligare fall: Efter ett fall utvecklar många drabbade en rädsla för ytterligare fall, vilket kan leda till undvikande beteende och därmed begränsad rörlighet och social isolering.
• Förlust av självförtroende: Förmågan att röra sig säkert ifrågasätts, vilket leder till en förlust av självförtroende.
• Depression: Kombinationen av fysiska begränsningar och social isolering kan främja uppkomsten av depression.

Hur kan jag undvika fall?

Skapa en säker miljö

• Undanröja snubbelrisker: Ta bort lösa mattor, sladdar och andra föremål som kan ligga i vägen.
• Förbättra belysningen: Se till att det finns tillräcklig belysning i alla rum, särskilt i korridorer och trapphus.
• Halkfria mattor: Använd halkfria mattor i badrum och kök.

Använd hjälpmedel

• Ledstänger och handtag: Installera ledstänger vid trappor och Stödhandtag i duschen och bredvid toaletten.
• Stabil käpp eller rullator: Använd vid behov en käpp eller rullator för att öka stabiliteten.
• Trapphissar: För hus med flera våningar kan en trapphiss vara en klok investering.

Fysisk kondition

• Balansträning: Övningar för att förbättra balansen, såsom specialgymnastik, fysioterapi eller rehabiliteringssport, kan hjälpa till att förebygga fall.
• Styrketräning: Regelbundna styrkeövningar, särskilt för benmuskulaturen, ökar stabiliteten och ståndfastheten.
• Motion i allmänhet: Daglig motion och lättare idrottsaktiviteter som cykling eller simning främjar den allmänna rörligheten och koordinationen.

Medicinsk förebyggande vård

• Regelbundna ögonundersökningar: God syn är viktigt för att kunna upptäcka hinder i tid.
• Kontroll av medicinering: Vissa läkemedel kan orsaka yrsel eller dåsighet. Låt din läkare regelbundet kontrollera din medicinering och var uppmärksam på biverkningar.
• Mätning av bentäthet: En undersökning för osteoporos kan bidra till att minimera risken för benbrott vid fall.

Beteende i vardagen

• Rör dig långsamt och medvetet: Undvik hastiga rörelser och res dig långsamt upp för att förebygga yrsel.
• Säkra skor: Bär bekväma, halkfria skor med bra passform och fast sula.
• Hjälpmedel inom räckhåll: Ha alltid viktiga hjälpmedel, såsom glasögon, hörapparater eller gånghjälpmedel, inom räckhåll.

Tekniskt stöd

• Larmsystem för hemmet: Ett larmsystem för hemmet kan kalla på snabb hjälp i en nödsituation.
• Nödarmband: Dessa innehåller viktig medicinsk information och kan automatiskt larma räddningstjänsten vid ett fall.
• Rörelsedetektorer: Dessa kan automatiskt tända belysningen i mörka utrymmen och därmed minska risken för att snubbla.

Förebyggande åtgärder

Ovanstående åtgärder för att förebygga fallolyckor i hemmet är avgörande för att minimera orsakerna till fall och undvika allvarliga konsekvenser. Regelbunden motion, anpassning av boendemiljön och medicinsk förebyggande vård kan bidra avsevärt till att minska risken för fall och dess konsekvenser.

För vem är larmsystem lämpliga?

Ett larmarmband är särskilt lämpligt för:

• Äldre personer: Särskilt de som bor ensamma och har en ökad risk för fallolyckor eller andra medicinska nödfall.
• Personer med kroniska sjukdomar: Personer med diabetes, epilepsi, hjärtsjukdomar eller andra allvarliga hälsoproblem.
• Personer med fysiska eller Psykiska funktionsnedsättningar: Denna grupp har ofta nedsatt rörlighet och/eller kognitiv förmåga och kan därför ofta inte bedöma eller förutse faror.
• Barn: Särskilt barn med särskilda medicinska behov och specifika allergier
• Aktiva personer: Personer som ofta är ute på egen hand (joggare, vandrare) kan snabbt kalla på hjälp i en nödsituation.

Vad är skillnaden mellan ett hemlarmsystem och ett nödarmband?

Ett hemlarmsystem och ett nödarmband är båda värdefulla hjälpmedel för säkerhet och hälsa, särskilt för personer med särskilda medicinska behov eller äldre. De skiljer sig dock åt i hur de fungerar och vad de är avsedda för:

Hemsignal

Funktion och syfte:

• Ett hemlarmsystem är en elektronisk enhet som vanligtvis installeras i hemmet. Det består av en basstation och en bärbar sändare som bärs som ett armband eller ett halsband.
• I en nödsituation kan bäraren av sändaren trycka på en knapp för att omedelbart kopplas till en larmcentral. Larmcentralen organiserar sedan den nödvändiga hjälpen, vare sig det är ambulans, en anhörig eller en granne.

Fördelar:

• Direkt förbindelse med en larmcentral dygnet runt.
• Omedelbar hjälp av utbildad personal.
• Lämpligt för äldre eller personer med hälsoproblem som bor ensamma.

Begränsningar:

• Fungerar främst i närheten av basstationen, alltså oftast bara i och omkring det egna hemmet.
• Kräver en månatlig abonnemangstjänst som medför kostnader.

Nödarmband

Funktion och syfte:

• Ett nödarmband innehåller viktig medicinsk information om bäraren, såsom allergier, kroniska sjukdomar eller kontaktuppgifter för nödfall. Denna information är synligt angiven på armbandet.
• Det gör det möjligt för första hjälpen-personal och sjukvårdspersonal att snabbt vidta rätt åtgärder i en nödsituation.

Fördelar:

• Bäraren kan identifieras alltid och överallt, inte bara hemma.
• Inga löpande kostnader efter köpet av armbandet.
• Användbart för personer med specifika medicinska behov, idrottare eller för barn och äldre.

Begränsningar:

• Erbjuder ingen direktförbindelse till en larmcentral.
• Informationen är statisk och måste uppdateras regelbundet om de medicinska behoven förändras.
  

Medan hemlarmsystemet erbjuder en aktiv larmaktivering med direkt kommunikation och hjälp, tjänar nödarmbandet till att passivt tillhandahålla viktig medicinsk information för att möjliggöra snabb och effektiv hjälp för första hjälpen-personal och sjukvårdspersonal. Båda systemen kompletterar varandra väl och erbjuder tillsammans ett omfattande skydd både hemma och på resande fot. Tänk på att de nämnda förebyggande åtgärderna hjälper till att förhindra att ett fall inträffar. Var därför uppmärksam på dig själv och dela gärna dessa tips med dina anhöriga och bekanta, för förebyggande åtgärder är alltid bättre än eftervård.