Mellan förtroende och risk hur säker är vår medicinska vård?

Skadeståndskrav till följd av behandlingsfel i Tyskland

Antal anmälda behandlingsfel och skadeståndskrav  

• Enligt ”Rapporten från expertkommissionerna och förlikningsinstanserna” från Tysklands läkarförbund lämnades år 2022 in totalt cirka 10 200 ansökningar om utredning av misstänkta behandlingsfel.
• I cirka 3 800 fall bekräftades ett behandlingsfel. Det motsvarar cirka 37 % av de granskade fallen. I cirka 2 100 fall ledde felet till en hälsoskada som medförde ansvarsskyldighet för läkaren eller sjukhuset.

Vanligaste felområden

Skadeståndsbelopp

• I genomsnitt betalar läkare och sjukhus cirka 50 000 till 100 000 euro i skadestånd i bekräftade fall av behandlingsfel. Detta belopp kan dock variera avsevärt beroende på skadans allvar.
• I allvarliga fall som leder till bestående skador, invaliditet eller dödsfall kan skadeståndsbeloppen uppgå till flera hundra tusen till över en miljon euro.
• Enligt uppgifter från den tyska försäkringsbranschens sammanslutning (GDV) uppgick de totala ersättningarna för behandlingsfel år 2022 till cirka 400 miljoner euro. Detta belopp består av skadestånd, smärt- och lidandesersättning samt pensionsutbetalningar.

Försäkringsärenden

• Läkare och kliniker är i regel ansvarsförsäkrade, vilket innebär att skadeståndskrav ofta täcks av försäkringar. Det genomsnittliga antalet försäkringsärenden i samband med behandlingsfel ligger på cirka 15 000 till 20 000 fall per år.
• Särskilt kostsamma är de fall där livslånga följdkostnader måste täckas, till exempel vid felbehandlingar som leder till bestående funktionsnedsättningar.

Utvecklingen av skadeståndskraven under de senaste åren

• Under de senaste åren har antalet anmälda behandlingsfel varit relativt stabilt, men de genomsnittliga ersättningsbeloppen har ökat. Detta beror på att särskilt allvarliga fel registreras bättre och att skadeståndskraven därför blir högre.

Vilka nya rön och utvecklingar finns det när det gäller patientsäkerhet?

Under de senaste åren har ämnet patientsäkerhet kontinuerligt utvecklats genom olika forskningsarbeten, studier och projekt. Här är några av de senaste rönen och utvecklingarna inom patientsäkerhet:

Betydelsen av den digitala omvandlingen

• Den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården spelar en allt större roll för att förbättra patientsäkerheten. Elektroniska patientjournaler (eGA), telemedicin och digitala felrapporteringssystem möjliggör effektivare dokumentation, kommunikation och förebyggande av fel.
• Studier visar att införandet av elektroniska medicineringsplaner kan minska risken för medicineringsfel med upp till 60 %, eftersom läkemedelsinteraktioner upptäcks lättare och doseringsfel undviks.

Förbättrad kommunikation och samarbete

• En av de vanligaste orsakerna till behandlingsfel är kommunikationsproblem mellan vårdpersonalen. Nya studier betonar vikten av standardiserade överlämningsrutiner och regelbundna kommunikationsutbildningar för att undvika missförstånd och informationsförluster.
• ”SBAR” (Situation, Background, Assessment, Recommendation) är en kommunikationsmodell som numera används på många vårdinrättningar för att förmedla information på ett tydligt och strukturerat sätt.

Patientmedverkan och säkerhetskultur

• Det finns allt fler belägg för att patienternas delaktighet i behandlingsprocessen ökar säkerheten. Patienter som aktivt ställer frågor och deltar i beslutsprocesserna bidrar till att upptäcka och förebygga fel.
• Vårdorganisationer som upprätthåller en öppen felkultur, där fel och tillbud kan rapporteras utan rädsla för påföljder, har betydligt lägre felfrekvenser. Denna insikt har lett till att allt fler vårdinrättningar inför ett ”CIRS” (Critical Incident Reporting System).

Artificiell intelligens (AI) och dataanalys

• Artificiell intelligens (AI) används i allt större utsträckning för att upptäcka risker i ett tidigt skede. AI-stödda system kan till exempel övervaka patienters vitala data i realtid och i ett tidigt skede påpeka avvikelser, vilket underlättar personalens beslutsfattande.
• AI-analyser gör det möjligt att utvärdera stora mängder patientdata och därmed identifiera potentiella riskfaktorer för behandlingsfel.

Sjukhusinfektioner

• Aktuella undersökningar visar att infektioner som uppstår på sjukhus (nosokomiala infektioner) fortfarande utgör ett betydande säkerhetsproblem. Nya strategier, såsom ökad användning av handdesinfektion, införande av strikta hygienprotokoll och användning av UV-desinfektionsteknik, har dock lett till en mätbar minskning av dessa infektioner. Personlig skyddsutrustning och desinfektionsmedel för personalen inom hälso- och sjukvården är viktiga hjälpmedel för att förebygga eventuella nosokomiala infektioner.

För vilka inrättningar gäller dessa slutsatser?

Ovanstående slutsatser om förbättrad patientsäkerhet gäller för en rad olika vårdinrättningar:

Sjukhus: Sjukhus är särskilt utsatta för risker som hotar patientsäkerheten, eftersom komplexa medicinska ingrepp utförs där och många olika avdelningar samverkar. Användningen av checklistor, digitala dokumentationssystem och felrapporteringssystem är särskilt viktigt här.

Läkarpraktiker och öppenvårdsinrättningar: Även inom öppenvården finns risker för behandlingsfel. Här spelar noggrann dokumentation av patientens sjukdomshistoria, kommunikationen mellan olika läkare och säker förskrivning av läkemedel en stor roll. Felrapporteringssystem införs också i allt större utsträckning inom detta område.

Vårdhem: På vårdhem och i boenden med omsorg är medicineringsfel och fallolyckor vanliga säkerhetsproblem. Digitala medicineringsplaner, utbildning av vårdpersonalen och åtgärder för att förebygga fall bidrar till att förbättra säkerheten.

Rehabiliteringsinrättningar: På rehabiliteringscentra, där patienterna ofta vårdas under längre tid, är noggrann dokumentation och kontinuerlig övervakning av rehabiliteringsprocessen avgörande för patientsäkerheten.

Apotek: Även apotek bidrar till patientsäkerheten genom att kontrollera läkemedelsinteraktioner och ge patienterna råd om korrekt intag. Digitala system hjälper till att undvika fel vid utlämning av läkemedel.

Telemedicinska tjänster: I och med den ökande användningen av telemedicin måste även här standarder för patientsäkerhet följas. Sekretessen kring patientuppgifter, exakta diagnoser baserade på digitala data och en tydlig kommunikation med patienterna är avgörande.

Vilka åtgärder vidtas för närvarande?

Felrapporteringssystem beskrivs närmare

Felrapporteringssystem är centrala verktyg för att registrera och analysera behandlingsfel och tillbud. Dessa system ska uppmuntra vårdpersonalen att anonymt rapportera fel eller tillbud (situationer som nästan skulle ha lett till skada) utan att behöva vara rädda för sanktioner eller negativa konsekvenser. Målet är att dra lärdom av dessa händelser och införa systematiska förbättringar.

• Exempel på felrapporteringssystem:
  • CIRS (Critical Incident Reporting System): Ett av de mest kända felrapporteringssystemen i Tyskland är ”CIRS – Critical Incident Reporting System”. Det används på många sjukhus och gör det möjligt för personalen att rapportera kritiska händelser som sedan utvärderas anonymt. De insikter som erhålls används för att identifiera säkerhetsbrister och utveckla förebyggande åtgärder.
  • PaSIS (Patientensicherheits-Informationssystem): Detta system är ett rikstäckande erbjudande som både öppenvårds- och slutenvårdsinrättningar kan använda. Det möjliggör branschöverskridande rapportering av tillbud och kritiska händelser, vilket även kan leda till sektorsövergripande lärandeprocesser.

Utbildning i patientsäkerhet 

Regelbundna utbildningar är en viktig del i arbetet med att öka vårdpersonalens medvetenhet och kompetens när det gäller patientsäkerhet. Dessa utbildningar bidrar till att förändra felkulturen, upptäcka risker i ett tidigt skede och vidta lämpliga åtgärder.

• Utbildningarnas innehåll:
  • Simuleringsträning: Med hjälp av realistiska simuleringar övas typiska risksituationer. Den medicinska personalen lär sig att hantera potentiellt farliga situationer i en säker miljö, t.ex. akutsituationer eller användning av ny teknik.
  • Kommunikationsutbildningar: Kommunikationsfel är en av de vanligaste orsakerna till behandlingsfel. Utbildningar i kommunikation hjälper den medicinska personalen att förmedla information på ett tydligt och precist sätt, särskilt vid överlämning av patienter mellan olika avdelningar.
  • Säkerhetsmedvetenhet och felkultur: Under utbildningarna förmedlas vikten av att rapportera fel och dra lärdom av dem, istället för att mörklägga dem.

Checklistor och standardiserade arbetsrutiner

Checklistor och standardiserade arbetsrutiner är effektiva verktyg för att minska mänskliga fel. De säkerställer att alla nödvändiga steg i en behandlingsprocess följs och minimerar risken för att viktiga aspekter förbises.

• Exempel på checklistor:
  • WHO:s säkerhetschecklista för operationer: Denna checklista omfattar flera avsnitt som måste gås igenom före, under och efter en operation. Där ingår till exempel kontroll av patientens identitet, operationsplatsen och tillgången till instrument.
  • Läkemedelschecklistor: Dessa checklistor hjälper till att kontrollera rätt läkemedelsdosering, administreringstidpunkt och -sätt samt potentiella interaktioner.
• Standardiserade arbetsflöden: Det handlar här om fastställda processer som all personal måste följa. Exempel är protokoll för hantering av högriskläkemedel eller fastställda rutiner för patientidentifiering.

Modern teknik såsom den elektroniska patientjournalen (eGA)

Den elektroniska patientjournalen (eGA) är ett digitalt system som centralt lagrar och gör all viktig hälsoinformation om en patient tillgänglig. Den erbjuder många fördelar när det gäller patientsäkerheten:

• Funktioner i den elektroniska patientjournalen:
  • Central tillgång till patientdata: Läkare och vårdpersonal kan när som helst och varifrån som helst få tillgång till viktig information såsom diagnoser, läkemedelsplaner, allergier och tidigare behandlingar. Detta minskar risken för feldiagnoser och medicineringsfel.
  • Läkemedelsplaner: eGA gör det möjligt att se aktuella läkemedelsplaner och upptäcka potentiella interaktioner, vilket är särskilt viktigt för patienter som tar flera läkemedel.
  • Påminnelsefunktioner: Patienterna informeras om förfallna hälsokontroller, vaccinationer eller läkartider, vilket förbättrar förebyggandet och behandlingen av sjukdomar.
  • Säkerhetslarm: Vid kontraindikationer, allergier eller potentiella medicineringsfel kan automatiska varningar genereras för att uppmärksamma vårdpersonalen på möjliga risker.

Projekt för att förbättra patientsäkerheten

• Aktionsbündnis Patientensicherheit (APS): APS arbetar på nationell nivå för att förbättra patientsäkerheten och tar fram riktlinjer, rekommendationer och utbildningsmaterial för vårdpersonal. Dessutom anordnar APS det årliga priset ”Deutscher Preis für Patientensicherheit”, där innovativa projekt belönas.

• ”Sicherer OP” – projekt för operationssäkerhet: Detta projekt syftar till att öka säkerheten under operationer genom att införa standardiserade checklistor och arbetsflöden. Projektet ”Sicherer OP” har bidragit till att minska komplikationer under operationer.

• ”Gemeinsam für mehr Sicherheit”: Ett projekt som uppmuntrar patienter, anhöriga och vårdpersonal att samarbeta och gemensamt verka för ökad säkerhet inom hälso- och sjukvården. Detta omfattar informationsmöten, broschyrer och onlineplattformar som informerar patienter om deras rättigheter och möjligheter.

Vad kan den enskilde patienten göra?

Patienter och deras anhöriga spelar också en viktig roll för patientsäkerheten. Här är några sätt på vilka de kan bidra:

• Delta aktivt: Patienter bör aktivt delta i sin behandlingsprocess, ställa frågor och se till att de förstår all viktig information om diagnoser, behandlingar och läkemedel.
• Föra en läkemedelslista: Det är bra att föra en uppdaterad lista över alla läkemedel, inklusive dosering och intagstidpunkter, och ta med den vid varje läkarbesök.
• Förbered dig inför läkarbesöken: Patienter bör förbereda sig inför läkarbesöken genom att ta med sig alla viktiga dokument, frågor och information om aktuella besvär eller tidigare behandlingar.
• Ställa säkerhetsfrågor: Patienter bör inte tveka att fråga vårdpersonalen om till exempel deras identitet har kontrollerats eller om hygienåtgärderna följs.

Patientsäkerhet handlar om mer än bara siffror och statistik – den står för det förtroende vi lägger i händerna på våra läkare, vårdpersonal och hela hälso- och sjukvårdssystemet. Det handlar om människor som i sina mest utsatta stunder hoppas på att få bästa möjliga vård. Varje misstag kan förändra ett liv för alltid, men varje framsteg, varje ärligt samtal och varje lärorik möte har potential att rädda liv.

Om vi verkligen vill förbättra patientsäkerheten måste vi tillsammans ta ansvar, visa empati och skapa en kultur där öppenhet och förtroende står i centrum. Det är en väg som kräver mod och engagemang, men som också rymmer hopp och möjligheten att bli starkare och bättre genom våra misstag. För i slutändan handlar det om att varje människa i sin svåraste stund ska kunna lita på att bli behandlad på ett säkert sätt – och just det är kärnan i mänskligheten inom hälso- och sjukvården.