Den nuvarande förkylningssäsongen: De viktigaste fakta samlade

Läget: Varför det just nu hostas och snoras överallt

När det blir svalare utomhus, torrare och trängre inomhus, har respiratoriska virus lättare spel. Precis detta ser rapporteringssystemen i Tyskland även denna säsong: Aktiviteten av akuta luftvägssjukdomar är låg till moderat, men miljontals människor är drabbade – de flesta med milda, typiska förkylningssymptom. I aktuella laboratorieanalyser från RKI dominerade rhinovirus och SARS‑CoV‑2. Parainfluensavirus förekom i mindre omfattning, influensa, säsongsbundna humana coronavirus, adeno- och metapneumovirus endast sporadiskt. Vad som dock ger anledning att andas ut är siffrorna över svåra förlopp (stationära) och COVID‑19‑diagnoser inom sjukhusområdet. Dessa ligger nämligen betydligt lägre än förra året vid denna tid; även SARS‑CoV‑2‑belastningen i avloppsvatten har nyligen minskat. Det talar för en för närvarande relativt avslappnad helhetssituation, trots många infektioner i vardagen.

Varför „förkylning“ är vanligare på vintern – och vad det betyder för beteendet

• Kyla i sig gör en inte sjuk; den gynnar dock närmare inomhuskontakt, torra slemhinnor och längre virusöverlevnad på ytor/droppar.

• Inomhusmiljöer avgör: Där det finns många människor, ökar sannolikheten för överföring – i kollektivtrafik, i klassrum, på kontor. Ventilation och avstånd vid symptom är därför så effektiva.

• Immunitetslandskap: Efter år med växlande kontaktmönster (pandemi, åtgärder, upphämtningseffekter) stabiliserar sig läget – med milda säsongsvariationer och tillfälliga utbrott av enskilda patogener. För närvarande visar sig snarare normalitet med rhinovirusdominans och måttlig COVID-aktivitet.

Säsongens patogener: En översikt

Rhinovirus – förkylningens „klassiker“

Rhinovirus är de vanligaste orsakerna till förkylningsinfektion: snuva, halsont, retande hosta, ibland subfebrila temperaturer. De cirkulerar i alla åldersgrupper. För familjer innebär det: förskolor och skolor fungerar som „transportnav“, vuxna tar med sig infektionerna till arbetsplatsen. Rhinovirus är envisa, men oftast ofarliga. Vid astma kan de utlösa anfall.

SARS‑CoV‑2 – fortfarande en del av mixen

Corona är inte borta, utan del av den vanliga vinterviruscocktailen. RKI uppskattar en COVID‑19-incidens på cirka 200 per 100.000 – klart lägre än föregående år vid samma tidpunkt. Kliniskt betyder det för närvarande: många milda till måttliga förlopp, svåra fall är sällsynta.

Parainfluensa, Adeno‑, hCoV & Co.

Bimedverkande aktörer finns men är procentuellt små. Parainfluensa hittades främst hos barn; Adenovirus och säsongsbetonade humana coronavirus förekom sporadiskt. RSV kunde inte påvisas i sentinel och var låg i rapporteringssystemet – men kan öka under vintern, särskilt i yngre åldersgrupper.

Och influensan?

Influensa är i början av november fortfarande knappt närvarande. Historiskt sett sveper influensavågen ofta in över Tyskland först efter årsskiftet. Precis därför är det värt att vaccinera sig på hösten: Skyddet är uppbyggt i tid när det blir allvar.

Förkylning vs. influensa vs. COVID‑19 – en grov kategorisering

• Förkylning (grippal infektion): smygande start, snuva/nysningar i förgrunden, måttlig halsont/hosta, sällan hög feber.

• Influensa (äkta influensa): oftast plötslig start, hög feber, uttalade huvud/muskelvärk, torr hosta; påverkar ofta hela kroppen. Influensavågor kommer vanligtvis efter årsskiftet.

• COVID‑19: mycket variabel – från förkylningsliknande till febrig med lukt/smakstörningar; tack vare immunitet i befolkningen ofta mild för närvarande, men riskgrupper bör förbli vaksamma.

Vaccinationer på hösten/vintern: Vem drar nytta av vad nu?

Vad du konkret kan göra nu – 9 effektiva vardagsåtgärder

1. Stanna hemma om du är sjuk. Så bryter du infektionskedjor – särskilt vid kontakt med spädbarn, gravida, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar. BMG rekommenderar att bära mask vid oundvikliga möten.

2. Host- och nysetikett (armbåge, engångsnäsdukar), handhygien (kort, men noggrant) och regelbunden vädring minskar smittorisken inomhus.

3. Sömn, värme, vätska. Kroppen behöver vila; ljummet dryck, klara buljonger och fuktig inomhusluft lindrar besvär.

4. Salt-näsvård (isotonisk sköljning/spray) kan lösa slem och förbättra näsandningen.

5. Halsont: Gurgellösningar (t.ex. med saltvatten) eller sugtabletter fuktar och lugnar – de gör inga underverk, men det känns ofta mer uthärdligt.

6. Hosta: Enligt dagens kunskap kan honung (från 1 år, aldrig till spädbarn!) tillfälligt lindra nattlig hosta – särskilt hos barn.

7. Feber/smärta: Paracetamol eller ibuprofen kan vara användbara om de används indikations-, doserings- och åldersanpassat.

8. Mycket går över av sig självt. De flesta förkylningar förbättras inom en vecka, hostan kan dock dröja kvar längre.

9. Antibiotika? Endast vid bakteriella komplikationer – de hjälper inte mot virus. Din läkare beslutar utifrån fynd, inte "på misstanke".

Viktigt: Detta bidrag ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid osäkerhet eller allvarliga symtom, kontakta din vårdcentral eller jourhavande läkare.

När till läkare, när till akuten?

• Omedelbart söka vård vid andnöd, ihållande hög feber (> 39 °C över flera dagar), starka smärtor i bröst/öron/bihålor, medvetslöshet eller cirkulationsproblem, tydlig försämring efter initial förbättring.

• För barn: Atypisk sömnighet, vägran att dricka, indragningar mellan revbenen vid andning, pipande andning, spädbarn < 3 månader med feber – vänligen omedelbart söka vård.

• Kroniska sjukdomar (t.ex. KOL, hjärtsvikt, diabetes): tidig kontakt rekommenderas, eftersom infektioner kan rubba stabila tillstånd.

Framåtblick: Vad de kommande veckorna kan innebära

Under de kommande veckorna kan influensan öka i styrka, särskilt i december och januari, beroende på säsongens intensitet. Den som ännu inte har vaccinerat sig bör göra det idealt i november eller december för att vara skyddad i tid. Robert Koch-institutet rekommenderar att inte skjuta upp influensaskyddet, eftersom vaccinationen är av avgörande betydelse för personer i riskgrupper. Även RSV (Respiratoriskt syncytialvirus) kan förekomma regionalt, särskilt hos barn, igen. Barnläkarmottagningar erbjuder värdefull information om förebyggande och kliniska åtgärder när det sker en ökning av RSV-fall. Denna information hjälper föräldrar och vårdgivare att förbereda sig optimalt och vid behov reagera tidigt. Vad gäller SARS-CoV-2, ligger den aktuella nivån av infektioner betydligt under föregående års nivå.

Checklista: Så klarar du säsongen

För att klara sig bra genom förkylnings- och influensasäsongen är det viktigt att regelbundet kontrollera vaccinationsstatus. Särskilt vaccinationerna mot influensa och COVID-19 rekommenderas på hösten. Även RSV-vaccination bör övervägas om det är relevant för personen. Det är bäst att göra detta före helgerna, när många människor är i nära kontakt. Ett välutrustat husapotek är också oumbärligt. Det bör innehålla en febertermometer, smärt- och feberläkemedel, saltlösningssprayer för näsvård, näsdukar samt eventuellt hostdämpande eller hostlösande medel. Dessutom spelar vardagsrutiner en stor roll för att minska smittorisken. Regelbunden vädring, att följa hostetikett, minska kontakter vid symtom och att bära mask i känsliga situationer är bland de viktigaste åtgärderna. För familjer är det bra att ha nödnummer till hands och att i förväg tänka på barnomsorg. Även skol- och förskoleregler bör vara kända för att snabbt kunna reagera vid behov.

Slutsats

Förkylningssäsongen 2025/26 är här – märkbar men hanterbar. Rhinovirus dominerar bilden; SARS-CoV-2 är med, men är för tillfället under kontroll. Influensan står i startgroparna; den som tar influensavaccinet på hösten gör rätt. Tillsammans med några enkla beteenderegler, lite tålamod – och viljan att söka medicinsk rådgivning vid svåra symtom – klarar sig de flesta bra genom vintern. Siffrorna kommer att förändras under de kommande veckorna, men med en blick på RKI:s veckorapporter håller du kursen.