Zinkleimnenbinden

Zinkbandage för kompressionsbehandling inom vård, klinik och omvårdnad

Zinkbandage är färdiga bandage som är indränkta med en zinkhaltig massa och som används för att lägga ett halvstyvt kompressions- eller stödbandage. De används främst inom flebologi, sårvård och ortopedisk eftervård – på läkarmottagningar, kliniker, sårvårdscentra och inom den ambulanta vården. Inom kategorin sårförband utgör de en egen grupp, eftersom de inte i första hand täcker ett sår utan utövar tryck på vävnaden under en längre tid.

Sortimentet omfattar för närvarande zinklim- och zinkgelbandage från BSN medical, Hartmann och ABE i olika bredder, längder och töjbarheter.

Egenskaper och fördelar med zinklimbandage

Efter applicering torkar bandaget och bildar ett relativt fast hölje runt benet eller leden. Enligt tillverkarens uppgifter ger detta den typiska tryckprofilen med lågt vilotryck och högt arbetstryck, som träder i kraft vid rörelse.

Typiska egenskaper hos de zinklimbandage som erbjuds är:

• färdiga att använda, dvs. kan appliceras utan att först fuktas eller blandas
• Bärmaterial av bomull eller, beroende på modell, en blandning av viskos och bomull
• Zinklim eller zinkgel på cellulosabasis som beläggning
• styva, längselastiska eller längs- och tvärsträckbara utföranden
• Bredder på 8 cm och 10 cm, sträckta längder beroende på modell från 5 m till 10 m
• Enligt tillverkaren är flera modeller inte tillverkade med naturgummilatex
• Finns som enskilda bandage eller i större förpackningar

Vilken variant som är lämplig beror framför allt på indikationen, kroppsregionen och den person som applicerar bandaget.

Vilka zinkbandage passar för vilka användningsområden?

För erfarna användare som vill dosera kompressionstrycket så exakt som möjligt är Gelocast, ett färdigt zinkgelbandage, lämpligt. Enligt produktinformationen är det ett styvt gasbindbandage av 100 % bomull med zinkgel och avsett för flebologiska kompressionsbandage; appliceringen kräver vana vid lindning.

För bandage på fotleden eller hälen, där ett bandage som endast är töjbart i längdriktningen lätt bildar veck, är Gelostretch, ett färdigt zinkgelbandage, ett alternativ. Enligt produktbeskrivningen är det töjbart både i längd- och tvärriktningen och ger efter när svullnaden i benet avtar, så länge bandaget ännu inte har härdat.

För verksamheter med regelbundet behov av långvariga bandage och stödbandage, till exempel vid behandling av ödem eller ortopedisk eftervård, är Hartmann Varolast® Plus zinkbandage avsett. Enligt produktinformationen är det extra fuktigt, töjbart i längdriktningen och finns i sträckta längder på 5 m, 7 m och 10 m.

Vad bör man tänka på när man köper zinkbandage?

För det första bör töjbarheten passa användningsområdet. Stela bandage möjliggör enligt tillverkaren en mer exakt tryckdosering, men kräver erfarenhet vid applicering. Elastiska varianter anpassar sig lättare efter benets form och är ofta enklare att hantera.

En andra punkt är bredd och längd. För underbensbandage används ofta band som är 8 cm eller 10 cm breda; längden beror på benets omkrets och bandagetekniken. Den som regelbundet lägger bandage bör anpassa förpackningsstorleken efter den faktiska förbrukningen.

Det är dessutom värt att titta på materialuppgifterna, till exempel om patienter har kända överkänsligheter. Information om ingredienser, kontraindikationer och bärtid finns i bruksanvisningen från respektive tillverkare. Ytterligare bandagetyper för andra vårdändamål finns i kategorin sårbandage.

Styva, längselastiska eller dubbelt töjbara – vad skiljer bandagen åt?

Styva zinkbandage ger knappt efter vid applicering. Bandaget blir därmed mycket fast och utövar tryck framför allt vid muskelrörelser, men kräver en säker lindningsteknik.

Längselastiska bandage kan sträckas i dragriktningen och är därför lättare att lägga veckfritt efter benets kontur. Arbetstrycket förblir dock högt beroende på modell.

Bandage som är töjbara både i längs- och tvärriktningen kan även anpassas över ledövergångar och kan, enligt tillverkaren, ge efter när svullnaden avtar.

Ingen variant är i grunden bättre – det avgörande är indikationen, kroppsregionen och den personalens rutin som applicerar bandaget.

Användning och anvisningar för zinklimbandage

Om och i vilken form ett zinklimbandage ska användas avgörs av den behandlande läkaren. Det bör appliceras av utbildad personal, eftersom tryckfördelningen och lindningstekniken är viktiga för att bandaget ska tolereras väl.

Huden ska vara ren och torr innan bandaget läggs på. Ofta används extra polstrings- eller fixeringsmaterial under eller över bandaget; vilken kombination som är lämplig beror på den valda bandagetekniken.

Bärningstid och byteintervall fastställs av den behandlande vårdpersonalen. Om smärta, domningar, missfärgningar av tårna eller hudirritationer uppstår bör bandaget kontrolleras. Förvaringsförhållanden och hållbarhet framgår av bipacksedeln.

Passande tillbehör till zinkbandage

• Idealbindor
• Kompressions- och stödbindor
• Polstringsmaterial
• Bandagefixering

Idealbindor används ofta för att linda över ett zinklimbandage, och bland kompressions- och stödbandagen finns ytterligare bandage och strumpor för andra kompressionsmetoder. Polstringsmaterialet används för att fördela trycket på känsliga ställen, och bandagefixering hjälper till att fästa bandagets ände säkert. Ytterligare bandagetyper finns i den överordnade kategorin Sårbandage.